Charlotte Wäreborn

Svensk Kollektivtrafik har tillsammans med SKL låtit göra en förstudie * om kostnadsutvecklingen inom kollektivtrafiken. Enligt förstudien innehåller statistiken om kollektivtrafiken stora osäkerheter och fastlagda definitioner för nyckeltal saknas. De siffror som finns väcker ändå några tankar.

Mellan åren 2007 och 2011 ökade kostnaderna mer än antalet resor med kollektivtrafiken. Skillnaderna mellan olika delar i landet är mycket stora. Den fråga man bör ställa sig är om kostnadsutvecklingen har skett från en hög eller låg nivå?

Under samma period har samhällets kostnader för kollektivtrafiken ökat procentuellt mer än de totala kostnaderna och självfinansieringsgraden har minskat. Samhället har alltså tagit på sig en större andel av kollektivtrafikens kostnader. Frågan är vad kollektivtrafiken får kosta samhället per invånare och hur stor är alternativkostnaden. Hur värderas samhällsnyttan?

Frågan är hur effektiv kollektivtrafiken är. Antalet resor per utbudskilometer varierar kraftigt i landet och siffrorna är osäkra. Ett visst samband kan dock ses mellan minskat antal resor per utbudskilometer och ökade kostnader utan att resandet i länet samtidigt minskat. Enligt förstudien beror detta sannolikt på att man byggt ut trafiken i områden med ett svagt resandeunderlag.

Resenärerna erbjuds idag ett totalt sett ökat utbud av kollektivtrafik och nyare fordon med bättre miljöprestanda och tillgänglighetsanpassning. Att kollektivtrafiken ska motsvara höga krav på miljö och tillgänglighet för funktionsnedsatta är ett resultat av politiska ambitioner vilket har sitt pris. Dock är det viktigt att redovisa faktaunderlag för politikerna när det gäller merkostnaderna för att ställa fordonskrav som överstiger branschens normer.

Måttliga kostnadsökningar samt kostnadsminskningar kan oftast ses i län där man handlar upp kontinuerligt och har delat upp området i flera avtalsområden som handlas upp vid olika tillfällen. Förstudien menar att konkurrensen då hålls vid liv, man jobbar med sin trafik och sina avtalskonstruktioner och ser över trafiken löpande och får inga språngvisa kostnadsökningar.

En slutsats från den här studien är att tvärsäkra uttalanden om kollektivtrafikens kostnader bör undvikas eftersom statistiken är så pass osäker. Vi behöver bli mycket bättre på att mäta, följa upp och bedriva benchmarking för att leverera en effektiv och attraktiv kollektivtrafik. En annan slutsats är också att vi behöver lyfta fram samhällsnyttan av kollektivtrafiken eftersom kostnaderna och nyttan inte hamnar i samma resultaträkning. Ett hållbart resande med kollektivtrafik ger ju samhället miljövinster, fler jobb, regional utveckling, minskad trängsel och mycket annat.

Svensk Kollektivtrafik och kollektivtrafikens nya kunskapscentrum K2 i Lund har inlett arbetet med att ta fram en färdplan för kollektivtrafikens roll i ett hållbart samhälle. Det genomförs i nära dialog och samarbete med andra aktörer i branschen och med akademin.

Syftet är att utifrån en samlad målbild över kollektivtrafikens framtida utveckling, konkretisera vad som krävs för att bryta nuvarande trender och snabbt öka kollektivtrafikens markandsandel, minska koldioxidutsläppen och nå klimatmålen.

Vi inleder färdplanen med en nulägesanalys om av vad som hänt, var vi står idag och hur vi kan bedöma hur kollektivtrafikens utveckling kommer att påverkas av det som sker i omvärlden. Därefter forsätter vi att identifiera målområden och kritiskt viktiga områden där det krävs konkreta åtgärder för att nå målen. En delrapport ska vara klar till sommaren. Den utgör sedan underlag för ett arbete under hösten 2013 och våren 2014 med ytterligare konkretiseringar, fördjupningsstudier och konsekvensbedömningar. En slutrapport ska vara klar våren 2014.

Resultatenav färdplanerabetet ska kunna användas som planerings- och beslutsunderlag för konkreta åtgörder på lokal, regional och nationell nivå och som underlag för en bred diskussion i branschen och samhället om kollektivtrafikens utveckling på kort och lång sikt.

Jag hoppas och tror att detta arbete kommer att lyfta fram kollektivtrafikens betydelse ännu mer och att många nya, spännande idéer kommer fram, samtidigt som vi genom samarbetet med K2 och akademin kommer att få en vetenskaplig grund för de förslag som läggs fram.

Västtrafik driver tillsammans med Västra Götalandsregionen ett arbete när det gäller att i god tid möta den kommande förarbristen inom bussbranschen. Satsningar på kollektivtrafiken i riktning mot fördubblingsmålet i kombination med stora pensionsavgångar och för få nyutbildade bussförare kommer att ställa branschen på prov när det gäller att göra föraryrket attraktivt för fler.

Fokus för arbetet i Västsverige handlar både om förartillgång och attraktivitet av bussföraryrket.

När det gäller förartillgången kommer det att krävas att basen för rekryteringen breddas och att nya former för utblildning och finansiering utvecklas. En tydligare serviceprofil på yrket bör kunna attrahera personer från andra servicebranscher. Arbetsförmedlingen och Vuxenutbildningen, som idag står för i princip 100% av de nyutildade förarna, har begränsad kapacitet. Ytterligare platser kommer att behövas. Även utlandsrekrytering kommer att bli nödvändigt. För att som nyutexaminerad bli anställningsbar krävs också en kompletterande utbildning. Västtrafik kallar det Pluspaket.

Att enbart se till förartillgången och utbildningplatser räcker dock inte. Som bransch måste vi också fundera på hur vi kan göra bussföraryrket mer attraktivt. Det handlar om den fysiska arbetsmiljön, arbetstider, medarbetar- och ledarutveckling, karriärvägar, mediebild, rekryteringsstrategi och mycket mer.

Det som ändå är den allra viktigaste lärdomen från arbetet  i Västsverige är att dessa utmaningar inte kan hanteras av trafikföretagen och länstrafikbolagen/RKTM var och en för sig. Att det krävs samverkan från alla parter bekräftas både av Västtrafik, Västra Götalandsregionen och Västra Sveriges Bussbranschförening.

Bilden är långt ifrån entydig när det gäller den engelska kollektivtrafiken. Studieresan till England i början av oktober arrangerad av BR på uppdrag av SKL, visade på några verkliga guldkorn när det gäller innovativa busslösningar. Samtidigt är det alltid intressant att betrakta helheten.

Syftet med förändringen av kollektivtrafiken i England var att vända den nedåtgående trenden när det gäller antalet bussresenärer, att skapa förutsättningar för mer innovation genom konkurrens, minska kostnaderna för den offentliga sektorn.

I samband med avregleringen 1986 infördes två modeller för busstrafik. I London upphandlas trafiken av Transport for London som är lokal kollektivtrafikmyndighet medan i resten av England är busstrafiken helt avreglerad, med undantag för den särskilda kollektivtrafiken som upphandlas.

Vad har då hänt på 25 år?

Inledningsvis var det en tydlig konkurrens där nya och fler aktörer erbjöd resenärerna innovativa lösningar. På senare år har marknaden konsoliderats med några stora dominerande aktörer.

När det gäller resandeutvecklingen har antalet bussresor mellan 1986-2011 nära nog halverats i England. I London har utvecklingen gått i motsatt riktning och nästan fördubblats. Samhällets kostnader för busstrafik har under samma period totalt sett ökat kraftigt både i London och i övriga England sedan avregleringen infördes.

Förutom biljettintäkter finansieras kollektivtrafiken genom ”concession fares” vilket omfattar subventionering av gratis resor för pensionärer (60+) m fl grupper. Direkta skattebidrag ges för upphandlad trafik enligt ”public service contracts”, därutöver får trafikföretagen en statlig bränslerabatt.

Bilden är alltså långt ifrån entydig. I vissa områden finns exempel som visar att det går att leverera goda resultat genom nära samverkan. På andra platser i England fortsätter kollektivtrafikens betydelse att minska.

Nottingham är ett gott exempel där kollektivtrafiken har en stor betydelse och som bygger på ett nära partnerskap mellan den lokala kollektivtrafikmyndigheten, trafikföretagen och övriga näringslivet. Frågan är varför just Nottingham har blivit så framgångsrikt? Svaren vi får är en tydlig och uthållig politisk vilja, lämplig geografi och social mix, stödjande förutsättningar när det gäller t.ex. bebyggelseplanering och parkeringspolicy och att tillvarata trafikföretagens drivkrafter. Sist men inte minst: ”people”! Det handlar om ledarskap och teamkänsla hos politiker, tjänstemän, trafikföretagen och näringslivet.

Den 9-12 oktober arrangerade Bussbranschens Riksförbund, BR på uppdrag av SKL en studieresa till södra England för att studera innovativa lösningar inom den avreglerade kollektivtrafiken.

I Brighton träffade vi stadens företrädare och det privata bussföretaget Brighton & Hove Bus Company med gemensamma mål och tydlig rollfördelning. I Gosport studerade vi BRT-systemet Eclipse. Nottinghamn uppvisade exempel på hur kollektivtrafikmyndigheten, det offentliga och det privata bussbolaget arbetar i nära samverkan med varandra. Cambridgeshire Guided Busway avslutade vår intressanta studieresa.

Tillbaka i vardagen så slås jag över hur viktigt det är med människan bakom de goda exemplen. Det som förenar samtliga exempel som vi studerade på plats i England var att framgång hänger på eldsjälars engagemang och på uthållighet. På modiga ledare som vågar utmana det invanda, sätta resenären i fokus och våga vara innovativ. Samtliga exempel byggde på partnerskap mellan olika aktörer med en gemensam vision, värdegrund, mål och en tydlig rollfördelning.

Nästa vecka hålls en resultatkonferens i projektet  European Bus System of the Future, EBSF. Detta ambitiösa projekt har pågått i fyra år, finansierats av EUs sjunde ramverk, involverat 47 parter i 11 länder och kooridnerats av UITP. Resultaten i form av vägledningar till kollektivtrafikmyndigheter och trafikföretag och fordonsleverantörer för att införa nästa generations busslösningar är helt klart imponerande.

Det handlar om innovativa bussystem av hög kvalitet, en helt ny design av fordon, infrastruktur och framdrift samt ökad konkurrenskraft för europeisk fordonsindustri genom att främja det nya konceptet, the European Bus System. Slutligen innebär projektet ett lyft för europeisk forskning och utveckling när det integrerade bussystem.

EBSF-projektet kommer att hjälpa oss att nå det svenska och internationella fördubblingsmålet genom att det skapar förutsättningar för att öka attraktiviteten för bussystemen utifrån resenärernas behov. Samtliga delar i projektet har fokuserat på att få fler att ta bussen i stället för den privata bilen. Några av resultaten ligger lite mer i framtiden, medan andra går att införa redan idag.

Jag tror att det behövs stora kliv som involverar hela värdekedjan inom kollektivtrafiken och jag hoppas att många låter sig inspireras av projektet. Jag tänker till exempel på områden som energieffektivitet och hållbarhet, elektrifiering, tillgänglighetsanpassad design, IT-lösningar baserade på öppen data, realtidsinformation, särskilda buss filer, signalprioritering och mycket mer.

Jag som åker kollektivt rör mig också mycket, inte bara därför att jag är en inbiten joggare på min fritid utan också för att jag liksom alla andra kollektivtrafikresenärer går eller cyklar mer än dem som kör bil. Det är sedan länge känt att den som åker kollektivt rör sig i genomsnitt fyra gånger längre sträcka per dag än den som åker bil.

Ytterligare belägg för detta ges i  konsultföretaget Trivectors rapport ”Ökad folkhälsa genom kollektivtrafikens fördubblingsprojekt”. I sammanfattningen sägs att den fysiska ansträngningen att gå eller cykla till bussen eller tåget påverkar hälsan mer än vad buller, luftföroreningar och olyckor gör. Fysisk aktivitet bidrar starkt till ökad folkhälsa genom att det förebygger folksjukdomar som hjärt och kärsjukdomar, högt blodtryck m.m. När det gäller kollektivtrafikens fördubblingsprojekt är  det därför att stor betydelse om nya resor till kollektivtrafiken kommer från bil eller från gång och cykel.

I projektet har också tagits fram ett metod- och kunskapsstöd för att kvantifiera och värdera kollektivtrafikens hälsoeffekter.

Svensk Kollektivtrafik är medlem i den internationella kollektivtrafikorganisationen UITP. Inom UITP finns European Union Committee (EUC) som arbetar med kollektivtrafikfrågor inom EU. EUC består av ett 40-tal personer som träffas 3-4 gånger per år. Nyligen har ett mindre arbetsutskott, European Executive Committee (EEC) bildats som har till uppgift att förbereda inför varje EUC-möte.

Igår deltog jag vid ett sådant EEC möte i ett soligt Bryssel. På agendan fanns översynen av europeisk järnvägspolitik, upphandlingsfrågor, Corporate Social Responsabilty, frågan om trängselavgifter samt harmonisering av datautbyte mellan olika aktörer inom tågtrafiken.

Det slår mig återigen hur viktigt det är att Svensk Kollektivtrafik finns på plats och på ett tidigt stadium kan ge information och påverka utformningen av de förslag som arbetas fram inom EU. I stort sett alla lagar och direktiv som berör länstrafikbolagens och de regionala kollektivtrafikmyndigheternas dagliga arbete formas inom EU.

Bland aktuella frågor som berör oss kan nämnas EU:s transportpolitik, regelverk för upphandling av kollektivtrafik, järnvägspolitik, standardisering inom spårtrafik och ITS, passagerarrättigheter och europeisk samverkan kring biljett- och betalsystem.

Dessutom har vi i Sverige mycket att dela med oss av till andra. Till exempel vår nära samverkan med alla aktörer i branschen. Just samverkansandan i det branschgemensamma fördubblingsprojektet imponerar stort på våra internationella kollegor.

Ett faktabaserat beslutsunderlag och örat mot rälsen tror jag är skälet till att det sannolikt blir ett positivt beslut om satsningar på av den svenska järnvägen i  infrastrukturpropositionen i slutet av september. Infrastrukturfrågorna står högt på dagordningen för många, inte minst för alla dem som reser med kollektivtrafiken till och från arbetet.  Resenärerna i hela landet har under senare åren drabbats av förseningar och inställda tåg.

Det är glädjande att resurser avsätts både för nyinvesteringar och förbättrat underhåll. Många av de mindre och medelstora satsningarna som gynnar kollektivtrafiken har stor samhällsekonomisk effekt och kommer förhoppningsvis att bidra till att möta resenärernas fullt rimliga krav om punktlighet och snabbhet.  

Inom Fördubblingsarbetet, där även Trafikverket ingår lyfter vi fram att det är ett ansvar för branschen och staten att tillsammans skapa förutsättningar för att resenärerna ska uppleva att kollektivtrafiken är en självklar del av resandet i ett hållbart samhälle.

I en föränderlig värld behöver alla organisationer anpassa sin verksamhet. Så även Svensk Kollektivtrafik. Som serviceorganisation behöver vår verksamhet spegla våra medlemmars behov vilket innebär att Svensk Kollektivtrafik ska erbjuda stöd och företräda medlemmarna nationellt och internationellt samt medverka i utvecklingen av kollektivtrafiken i samverkan med andra organisationer i riktning mot målet att fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel på vägen mot visionen om kollektivtrafiken som en självklar del av resandet i ett hållbart samhälle.

Vår fokus är på att arbeta effektivt och strukturerat tillsammans med medlemmarna med tillit till och förtroende för varandras vilja och förmåga att arbeta tillsammans

Målet är att Svensk Kollektivtrafik ska uppfattas som en professionell, flexibel och snabbfotad organisation som arbetar gränslöst nära medlemmarna i vardagen med stöd och service. Du som är nyfiken på våra huvuduppgifter hittar dem här.

Välkommen!